Alva är på dagis, jag är hemma själv och jag vet inte vad jag ska göra. Det är ovant... Hitills har jag fikat och pratat i telefonen, effektiv som få. Om en timme ska jag gå och hämta henne igen, min lilla skrutta som har blivit så stor.
Idag när jag lämnade hennne sträckte hon armarna mot sin dagisfröken och sa inte ett knyst när jag gick, skönt visserligen att hon verkar trivas och ha roligt, men tänk om hon hellre är där än med mig!
Igår hade hon ätit som en häst sa dagispersonalen, det var köttfärslimpa. Undrar om hon kommer smaska i sig fiskbullarna idag med samma aptit.
Kan inte låta bli att tänka på att det var nyss hon låg som ett litet knyte på mitt bröst, 2,6 kg "tung" och var alldeles nykläckt. Nu är hon snart 14 månader gammal, springer omkring, leker, upptäcker nya saker varje dag, lär sig nya saker varje dag och hon går på dagis!
Tur att det kommer en ny bebis ganska snart, dom blir stora alldeles för snabbt!
Tror inte att du behöver vara orolig över att hon inte vill vara hos dig :) Ni verkar ha det så mysigt ihop! /Lillsnörpa
SvaraRaderaMamma är alltid BÄST! Så är det bara. Vänta du bara, om något år kommer det tillfällen när hon skyller på att hon är "sjuk" för att få vara hemma med dig istället ;)
SvaraRaderaEmma, hon är trygg tror jag i sig själv, därför kan hon sträcka armarna mor fröken och stanna utan att bli ledsen! Var stolt du har skapat trygghet hos henne! Hon vet att du finns kvar och hämtar henne=) Bara njut! Hoppas att du och magen mår bra!
SvaraRadera